AFRIKA

LYXIGA ÄVENTYR LÄNGS GARDEN ROUTE

Allra längst ner på den afrikanska kontinentens sydkust löper en storslagen kustremsa med en unik växtlighet och ekologisk mångfald av sällad skådat slag. Vi gav oss iväg en vecka utmed kusten, och förutom den vackra naturen hittade vi riktigt bra safari, ett fantastiskt svenskägt femstjärnigt guest house och en förlupen tysk Guide Michelinkock som serverar kulinariska läckerheter på en utmärkt vingård.

Den egentliga Garden Route sträcker sig från staden Mossel Bay i väst till Storms River (beläget mellan Plettenberg Bay och Port Elisabeth) i öst, men i folkmun brukar man prata om Garden Route som hela kuststräckan mellan Kapstaden och Port Elisabeth. Den smala landremsan inramas av Indiska Oceanen på ena sidan och höga, pampiga bergskedjor inåt landet. Växtligheten utgörs till stora delar av fynbos, en lågväxande härdig buskvegetation bestående av mer än niotusen olika arter, där bland annat Sydafrikas nationalblomma kungsprotean ingår.

Gondwana Game Reserve – Garden Route Safari


Som första stopp på vår resa har vi bokat in oss på Gondwana Game Reserve i närheten av Mossel Bay. Afrikas vilda djur är något vi aldrig tröttnar på att uppleva, och vi har besökt många utmärkta safarilodger i de norra delarna av Sydafrika kring den berömda Krugerparken. Men våra tidigare försök att hitta bra safari i närheten av Kapstaden här i södra spetsen av landet har varit mindre lyckade, eftersom landområdena varit små, djuren få och de största rovdjuren ibland hålls separerade från andra djur i inhägnader. Så när vi fick höra talas om Gondwana, knappt fem timmars bilresa från Kapstaden, med alla djur helt fritt strövande i ett jättereservat på hela 11 000 hektar, blev vi verkligen nyfikna. Dessutom finns planer på att utvidga området till upp emot 25 000 hektar så småningom. Det ska jämföras med de kända reservaten uppe vid Krugerparken som oftast har 7 000 till 15 000 hektar stora landområden.

Vi viker av inåt land strax innan vi kommer fram till Mossel Bay, och efter ytterligare en halvtimmes körning är vi framme vid Gondwana Game Reserve och kan checka in på Kwena Lodge. Vår runda afrikanska bungalowhydda med traditionellt halmtak är snyggt och lyxigt inredd i jordnära färger, och klättrar på sluttningen till en djup dal med en flod i botten. Omkringliggande hyddor ligger på lagom avstånd, vilket ger en ostörd och privat atmosfär och en fin 180-gradig obruten panoramavy. För barnfamiljer och grupper finns trevliga bush-villas på en annan plats i reservatet, och de små erbjuds ett speciellt program med bland annat barnanpassade minisafaris.

Efter en inledande lunch är det dags för vår första game drive för att möta de vilda djuren. Vår charmiga och kunniga game ranger heter Khulumani, men kallas allmänt för Coolman. Med honom som guide ska vi göra fyra turer med Landrover under två dagar, på tidiga morgnar och sena eftermiddagar då temperaturen inte är så hög och djuren är mer aktiva.

Det allra första vi får se är en sekreterarfågel, en stor rovfågel med långa storkliknande ben som kliver omkring på marken på den öppna savannen. Varför fågeln fått namnet sekreterarfågel är hett omdebatterat. Enligt den gamla teorin skulle anledningen vara att fjädrarna bakpå huvudet påminner om de pennor som sekreterarna brukade ha bakom öronen, och att fjädrarnas gråsvarta färg liknar gamla tiders strikta sekreterarklädsel. En mer modern förklaring är att namnet kommer från arabiskans ”saqr-et-tair” som fritt översatt betyder jägarfågel. Sekreterarfågeln finns med på Sydafrikas riksvapen, där den breder ut sina stora vingar i toppen av vapnet. Fågelns vetenskapliga namn är Sagittarius serpentarius, ett namn som anspelar på dess specialitet att fånga ormar. Även andra smådjur som ödlor, sköldpaddor, krabbor och insekter ingår i dieten, tillsammans med fågelägg. Jaktmetoden är verkligen annorlunda; sekreterarfågeln skrämmer upp djuren genom att stampa i marken, och stampar sedan ihjäl sitt byte.

Två lejonbröder som latar sig i skuggan blir vår första spännande närkontakt, och vi följer dem på nära håll en stund när de börjar röra på sig.

Turen bjuder sedan på fler underbara upplevelser slag i slag, med olika typer av antiloper såsom eland, gemsbok och impala, några vackra zebror och en hjord med gnuer. Det blir en perfekt avrundning på kvällsturen när vi kommer alldeles nära ett noshörningspar ute på maklig kvällspromenad i skymningen. Noshörningarna här har sina vackra horn kvar, och på grund av den olagliga jakten på hornen kräver detta en diskret bevakning av djuren dygnet runt av en vakt som hela tiden håller sig i närheten av dem utan att störa. Som avslutning på turen är det sedan dags för vår sundowner, en härligt svalkande drink i solnedgången. Coolman agerar bartender och dukar upp ett rikligt utbud av vin, öl och olika drinkar på campingbordet bredvid vår Landrover. Till drycken knaprar vi på lite snacks, bland annat olika sorters biltong som är en sydafrikansk specialitet gjord på strimlat torkat kött och påminner om vårt torkade renkött. Efter drinken blir stämningen spralligt uppsluppen, och det blir allsång i bilen på väg tillbaka till vår lodge.

Vår lilla grupp, som förutom oss består av två skotska damer och två engelska par, äter middag tillsammans direkt efter turen. Stämningen är fortfarande glatt exalterad efter våra spännande upplevelser på kvällsturen, och vår trerättersmiddag är god och vällagad. Till underhållning bjuds vi en hisnande vacker solnedgång som färgar himlen i alla nyanser av rosa, blått, orange och gult. När vi ska dra oss tillbaka till vår hydda i den mörka natten får vi reda på att vi måste eskorteras av en säkerhetsvakt, eftersom djuren lever fritt runt omkring oss. Vi är fortfarande inte riktigt övertygade om att denna lodge kan mäta sig med de berömda lodgerna i Krugerparken och att djuren är lika vilda och närgångna, men vi fogar oss ändå i reglerna, även om vi diskret himlar lite med ögonen åt den i vårt tycke överdrivna säkerheten. Vakten går före oss nedför den lilla trappan till vår hydda, men när vi rundar väggen för att nå vår glasdörr tvärstannar han plötsligt och ryter ”NO!!” av lungornas fulla kraft. I den kolsvarta nattens totala tystnad är det först hans rytande som skrämmer oss, men strax ser vi att det gråsvarta någon meter framför oss faktiskt är en stor elefant med rejäla betar som står på vår lilla terrass precis framför dörren till vår hydda. Vakten tar upp en av våra terrasstolar och med den som tillhygge motar han bort elefanten, samtidigt som han säger åt oss att snabbt ta oss in i hyddan. Med näsorna tryckta mot glasdörren ser vi hur han till slut lyckas få bort elefanten från terrassen, men när vi ska dra för gardinen upptäcker vi att flera elefanter är på väg upp på terrassen från dalen nedanför. Nu har de med sig två små söta elefantungar. Det blir en viskande, andäktig stund i mörkret innanför glasdörren innan elefanterna har betat klart på terrassen och beger sig av, och vi kan krypa ner i våra sköna sängar med saliga leenden på läpparna.

Efter en god men lite kort nattsömn vaknar vi i gryningen och beger oss direkt till baren. Nej, det är inte så illa som det låter. I det bleka, vackra morgonljuset strax efter fem på morgonen samlas vi här i sköna soffor framför en sprakande brasa, och intar en kopp rykande hett te eller kaffe och hembakade skorpor innan det är dags för morgonturen med den förträfflige Coolman. I baren serveras också afternoon tea med underbart goda salta och söta kanapéer av olika slag innan vi ger oss ut på eftermiddagsturen. Mellan turerna badar vi i den sköna swimmingpoolen, intar lunch och sedan är det en välbehövlig tupplur som gäller.

På Gondwana strövar alla djur helt fritt på det jättestora området, även lejonen. Under resten av våra turer ser vi bland annat flera elefanthjordar, flodhästar, giraffer, strutsar, babianer, ett rikt fågelliv och alla sorters antiloper man någonsin hört talas om. Eftersom området är så stort är det oftast bara en Landrover vid djuren, vilket inte alltid är fallet på mindre reservat där det ibland kan bli trängsel av fordon invid viltet. Gondwana ägs av sydafrikanen Mark Rutherfoord och hans amerikanska fru Wendy. Paret träffades för några år sedan när Mark guidade i Kalahariöknen och Wendy var där som gäst. Ljuv musik uppstod och efter 48 timmar tillsammans åkte Wendy hem till New York och packade ihop allt hon ägde. Tillsammans med några investerare har de nu byggt upp Gondwana till något riktigt fantastiskt. Den härligt romantiska historien finns att läsa i detalj på deras webb, nedskriven av Wendy.

Head Over Hills Luxury Retreat


Med sinnena uppfyllda av fantastiska möten med djur och natur lämnar vi Gondwana och fortsätter vår färd utmed vackra Garden Route med siktet inställt på Knysna, en trevlig liten kuststad som bland annat är känd för sin fina skyddade lagun. Det är verkligen en vacker bilfärd, kantad av höga berg i skiftande svartgrå nyanser, frodiga dalar med gröna betesmarker, fruktodlingar, böljande fält, och korsande floder och glittrande insjöar. Vi ser Knysnas stora blå lagun på långt håll innan vi rullar in i den pittoreska staden. På östra sidan av gattet som leder in och ut från lagunen ligger det fashionabla området The Heads högt uppe över havet. Här ligger dyra och lyxiga villor, och även det jättestora området Pezula med flera exklusiva villaområden, en berömd golfbana med samma namn och det femstjärniga lyxhotellet Conrad Pezula. MEN – här finns också ett svenskägt femstjärnigt ”luxury retreat” vid namn Head Over Hills, balanserande längst ut på en klippkant högt över havet. Ägarparet Martin och Therese Hansson köpte detta vackra guest house 2014 och slog upp dörrarna för drygt ett år sedan. När Therese möter oss och vi kliver in tror vi knappt våra ögon. Utsikten är helt makalös över havet, inloppet till lagunen och den dramatiska, höga klippiga kusten. Under våra dagar här kunde vi aldrig riktigt se oss mätta på den vackra vyn, och kom att spendera varje ledig stund ute på någon av de härliga terrasserna.

Vi inkvarteras i en av de tre eleganta sviterna, Whale suite, med en liten halvtrappa upp till den stora badrumsavdelningen. Rummet har egen terrass med sköna sittmöbler och härliga vilstolar, och förstås den fantastiska utsikten som kan avnjutas från hotellets samtliga åtta rum. Inredningen i vår svit är absolut förstklassig, från det söta läckert knallröda lilla SMEG-kylskåpet till de underbart sköna sängarna. Martin och Therese berättar dessutom att extra långa Hästensängar i storlek king size är beställda och på väg att levereras till flera av sviterna inom kort – wow!

Rodney, Head Over Hills egen kock, och övrig personal skämmer bort oss med underbara maträtter och fin service under vår vistelse. En eftermiddag serveras vi en sagolik sushi- och ostronbuffé med härlig svalkande Methode Cap Classique (sydafrikanskt mousserande vin) ute på terrassen.

Andra dagar samlar Martin och Therese gästerna på terrassens grillavdelning, som är den perfekta platsen för ett minglande grillparty en ljummen sommarkväll. Här finns också en fin pool och en ljuvlig jacuzzi, där gästerna ofta umgås.

Vi gör en liten tur ner i den vinkällare som Martin nyligen byggt klar. Här botaniserar vi bland hans samlingar och hittar härliga viner till våra kulinariska högtidsstunder. Andra dagar och kvällar gör vi utflykter i omgivningarna. Här finns flera mycket bra golfbanor och Martin, som har ett förflutet som professionell golfspelare, är en utmärkt guide. I området ligger även en del bra vingårdar, trots att vi är långt från de mer välkända vindistrikten närmare Kapstaden. Vi vill förstås också ta en tur ut på böljan i Knysnas fina lagun, och det, liksom alla våra övriga önskemål, är snabbt och lätt ordnat. Head Over Hills samarbetar med ett företag som gör guidade båtturer både inne i och utanför lagunen, och vi gör en lagunutflykt i små trånga kanaler med Venedigkänsla och vackra villor, samtidigt som vi läskar oss med ljuvligt sydafrikanskt bubbel och goda tilltugg. Gör man istället en båttur utanför lagunen kan man komma i närkontakt med både valar, sälar och delfiner, men dessa kan man också bekvämt se från terrassen på Head Over Hills om man har lite tur. Martin berättar att en stor flock delfiner ofta vänder ut till havs igen precis nedanför deras guest house. Och vill man ha en glad kväll i Knysnas Waterfront och slippa köra bil, kan man beställa skjuts till och från med Head Over Hills limousineleganta Mercedesbuss. Vi nyttjar den utmärkta servicen och testar JJ’s Seafood Restaurant en av våra kvällar, och kan verkligen rekommendera den som en av de bästa restaurangerna i området. Högst motvilligt checkar vi ut efter underbara dagar. Detta fantastiska paradis hoppas vi kunna återvända till inom en inte alltför avlägsen framtid.

Springfontein med Guide Michelinkock


Efter våra härliga dagar i Knysna vänder vi tillbaka mot Kapstaden. I den lilla orten Stanford, strax utanför den kända valskådarstaden Hermanus och knappt två timmar från Kapstaden, finner vi en väl bevarad hemlighet som man inte får missa om man färdas utmed Garden Route. I denna lantliga idyll ligger fokus på kulinarisk njutning i världsklass, i kombination med fräscht, avskilt boende och högklassig vinproduktion.

Det första som slår oss när vi kör uppför den vackra palmallén fram till vingården Springfontein är hur eleganta, välskötta och utsmyckade ägorna är, med fina planteringar, välklippta gräsmattor, liten pittoresk damm, frodig köksträdgård och vackra konstverk överallt. 1994 kom tyske Johst Weber till Springfontein och bestämde sig för att köpa gården, och tillsammans med familj och vänner bygga upp något riktigt spännande. För sexton år sedan började man plantera vin på det som tidigare varit en boskapsfarm. Efter att inledningsvis ha levererat druvor till kända vingårdar som Rupert & Rothschild och Hamilton Russell började man producera sitt eget vin för nio år sedan. Tariro Masayiti är en av de trevligaste, kunnigaste och mest engagerade vinmakare vi någonsin träffat – och vi har träffat många vinmakare genom åren. Han har hittat en spännande egen väg med sina viner, men påpekar ödmjukt att han bollar sina idéer med de övriga i gårdens lednings- och ägarteam. Den vita jorden på gårdens marker, bestående av kalksten, sand och snäckskal, är unik i vinodlarsammanhang och ger annorlunda och spännande odlingsmöjligheter. Efter en mycket intressant ”barrel tasting” med Tariro och en välsmakande vinprovarlunch i nyinvigda ”The Barn” (med hö på golvet!), som är gårdens nya vinprovningslokal där man också kan beställa lite enklare maträtter, har vi funnit våra favoritviner i form av gårdens ljuvliga petit verdot och Jonathan’s Ridge Pinotage.

Springfontein Sleeps kallas vingårdens trevliga gästboende, som består av åtta dubbelrum inhysta i mysiga små hus som ligger utspridda på ägorna. Man har låtit rusta upp förfallna byggnader på området, och återställt dem till sin forna glans genom varsam renovering. Vi inkvarteras i The River Cottage, med vacker utsikt över berg och dal. Huset består av tre enheter där vår ligger i mitten, och innehåller ett stort och snyggt inrett sovrum med rejält badrum och egen swimmingpool ute på terrassen.

I rummet finns till och med en välfylld vinkyl, med gårdens alla ljuvliga viner. Eftermiddagen börjar bli lite kylig, så vi gör upp en brasa i öppna spisen och öppnar en flaska vin för att förbereda oss för kvällen gourmetmiddag. Det är nämligen ryktet om den tyske köksmästare Jürgen Schneiders fantastiska fine dining som gjort oss allra mest nyfikna på Springfontein. Jürgen har faktiskt en stjärna i prestigefyllda Guide Michelin ”under his belt”, men har valt att lämna sitt hektiska liv och sin mycket framgångsrika karriär i Tyskland för att kunna trappa ner här på landsbygden i Stanford.

Så fort vi kommer in i restaurangen Springfontein Eats och kikar in i det stora, moderna restaurangköket står det klart för oss att detta kommer att bli något alldeles extra.

Det vilar en ”air” av proffsighet och djup koncentration kring Jürgen och hans kockar, och den respektfulla atmosfären i köket påminner om andra Guide Michelin-belönade restaurangkök vi besökt i världen. Kvällens sexrättersmiddag blir just så oförglömlig som vi har hoppats på. Efter två delikata små amuse bouche serveras vi en underbar rätt på havskräfta, butternutpumpa och kalvbräss som vi, tillsammans med den kanske mest ljuvliga bouillabaisse vi någonsin ätit, samstämmigt korar till kvällens vinnare. Men ”Springbok, Beetroot and Almonds”, en sagolikt mör filé av antilopen springbok i sällskap med rödbeta och mandlar, i ljuv samklang med Springfonteins kända pinotage kommer inte långt efter. Vinlistan är rejäl och innehåller många förstklassiga viner från Sydafrika och resten av världen, förutom gårdens egna viner. Jürgen och hans fru Susanne är delägare i – och också bosatta på – gården. Susanne sköter front of house och maître d’-rollen med en elegans som vi sällan upplevt tidigare i Sydafrika och servicen håller överlag hög klass. Det märks tydligt att paret har en bakgrund från europeiska krogar i världsklass, men stämningen på restaurangen är ändå familjärt avslappnad. Det här är en njutningsfylld middag vi kommer att minnas länge.

Dagen efter avslutar vi vår resa på ett storstilat sätt genom att följa väg R43 och R44 från Stanford via Hermanus, Kleinmond, och Pringle Bay fram till Gordons Bay. Denna kuststräcka är en av de allra vackraste i världen, där vägen slingrar sig utmed branta klippväggar ovanför det mäktiga azurblå havet och erbjuder fantastiska panoramavyer. Det har verkligen varit en oförglömlig vecka på Afrikas sydkust, med många olika upplevelser av unika slag.

För mer information:

www.gardenroute.co.za
www.gondwanagr.co.za
www.headoverhills.co.za
www.springfontein.co.za

Foto: Björn Waenerlund

 
UPP
Translate »