NORDAMERIKA

EN ROADTRIP LÄNGS HIGHWAY ONE

Det är många däck som slitit på Pacific Highway, vägen som är mera känd som Highway One. Kuststräckan räknas som en av de vackraste i världen för en roadtrip. Vi tog en efterlängtad tur mellan Santa Monica och Monterey på Highway One.

Santa Monica har växt ihop med den berömda Venice Beach. Medan Venice fortfarande är präglat av en bohemisk livsstil är Santa Monica motsatsen. Strandpromenaden längs Santa Monicas strand är lugnare och inte lika kommersiellt betonad som den på Venice. Här finns också piren med det stora pariserhjulet och bergbanan som står som det starkaste landmärket över Santa Monica. Vi har besökt Venice och Los Angeles tidigare och därför väljer vi att starta vår biltur längs Highway One från Santa Monica för att få uppleva något nytt.

1Livvaktstornen på Kaliforniens stränder blev världsberömda genom serien Baywatch.

Första intrycket är att staden är liten och pittoresk. Inga höga byggnader som skuggar gatorna från solen och trafiken är lugn, långt ifrån den stökiga varianten i Los Angeles. Vi checkar in på Viceroy Hotel som är ett av boutiquehotellen i Santa Monica. I inredningen möts kolonial stil med Hamptons 1920-tal. Speglar och överdimensionerade vita lädersoffor dominerar. Här finns också två utomhuspooler med pooltält, allt i klassisk art deco-stil och stilrent svart och vitt. Atmosfären är härlig och läget är också perfekt. Bara ett kvarter skiljer hotellet från havet och den fotogeniska piren. Från vårt högt belägna rum har vi en magnifik, milsvid utsikt över den långa stranden och ut över det öppna havet.

På cykel genom Santa Monica

Piren är Santa Monicas landmärke och är en mycket populär plats för besökare

På hotellets lånade cyklar tar det oss cirka femton minuter att cykla längs strandpromenaden till Santa Monicas shoppinggator. Vi cyklar i maklig takt med havet som en rak linje på ena sidan. På den andra sidan passerar vi både utomhusgym där mestadels unga killar pumpar sina muskler och rader av små hus i olika stilar som med sitt läge väcker drömmar att få bo i ett av dem. På Montana Avenue ligger lyxbutikerna på rad och på stadens huvudgata, Third Street Promenade, kryllar det av små trevliga uteserveringar, glassbarer, caféer och naturligtvis ännu fler butiker av det lite coolare och ungdomliga slaget. Att ta sig runt på cykel är smidigt och man hinner se mycket på kort tid – vilket är tacksamt för vår del då vi inte har mer än knappt en dag att bekanta oss med staden innan vi ska vidare.

På vägen tillbaka tar vi oss ut på piren, parkerar cyklarna och tar oss runt till fots. Att piren är en attraktion märks på de långa köerna både till caféerna och restaurangerna och vimlet av folk som är på väg till eller från piren. För att maxa utsikten passar vi på att ta en tur i det berömda pariserhjulet. Från den högsta punkten får vi en hisnande vy över Santa Monica och Venice Beach. Vi snurrar runt några varv innan vi kliver av för att cykla tillbaka till hotellet.

Piren med Pariserhjulet syns vart man än befinner sig på stranden.

På Viceroy ligger restaurang Cast med en meny med internationella influenser. Alla rätter är tillagade på råvaror från lokala bondgårdar och marknader. Trenden med träning, hälsosamt leverne och ekologisk mat är en stark influens i hela Kalifornien. Och trots att vi väljer en traditionell amerikansk hamburgare från menyn känns den vällagad och hälsosam. Och den smakar dessutom fantastiskt. Servicen, både i restaurangen och i övrigt på hotellet, är god – den enda besvikelsen är faktiskt baren. Drinkarna håller långt ifrån den klass som ett hotell med i övrigt hög standard borde ha. Där finns det förbättringspotential.

Stranden i Malibu bara för de rika

Vi kysser bokstavligen solen hejdå i Santa Monica när vi dagen efter beger oss till vårt nästa stopp – Santa Barbara. Den blå himlen har bytts mot gråa moln som ligger som ett tjockt lock ovanför oss. Inte ens solen lyckas tränga igenom massan. Temperaturen sjunker ner till tolv grader och vindbyarna är stundvis ganska starka. Åker man i maj månad får man räkna med dagar som denna. Men just när vi är här kommer den grå massan envist att förfölja oss i princip genom hela resan. Längs Highway Ones sida mot det öppna havet står bilar parkerade i kilometerlånga led. För surfare är blåsten en välsignelse, då vågorna från havet också är stora. När vi åker ser vi säkert tusentals surfare guppande i havet på sina brädor ute i havet, i väntan på den perfekta vågen.

Då vi inte har bråttom åker vi i lugn takt och bara njuter av den fantastiska naturen. Vi stannar för att ta bilder på den vackra kuststräckan, ibland bara mentalt men emellanåt också med våra kameror.

Sträckan mellan Santa Monica och Malibu är förhållandevis platt och kusten är fortfarande mer av sandstränder än dramatiska klippor – även om dessa finns här på sina håll. En timme efter att vi lämnat Santa Monica kommer vi fram till Malibu. Vi är nyfikna på denna lilla ort och vill naturligtvis ta oss ner till stranden för att kika på alla fantastiska hus. Men vi blir snabbt varse att det inte går. De som har bosatt sig här är rika människor som har köpt sina hus precis vid stranden. Husen ligger kloss i kloss och bildar en lång mur längs med hela stranden vilket gör att den är otillgänglig för alla andra. Så vi lämnar Malibu och åker vidare längs den vackra Stillahavskusten.

Färsk fisk och skaldjur i båthamnen

Småbåtshamnen i Santa Barbara är fantastiskt vacker och hela flottan av Santa Barbaras små segelbåtar ligger tätt, tätt i rader och trängs här.

Man älskar Santa Barbara så fort man sätter sin fot där. Den lilla staden är som en glänsande spansk diamant med sina låga vita hus och kakeltakpannor. Även gatorna är vackert pyntade med eukalyptus och stora ekar. Det är som att staden viskar till oss att här finns hemligheter att avslöja, oöverträffad skönhet, historia och strandliv. Det är inte svårt att förstå att kändisar som Ashton Kutcher, Mila Kunis och Oprah Winfrey valt att bosätta sig här bland många andra Hollywoodstjärnor. Santa Barbara brer inte bara ut sig längs kuststräckan utan också upp mot ett berg. Från strandpromenaden kan vi se hur villor i miljondollarklassen tronar på höjden.

En av sevärdheterna är Santa Barbaras berömda småbåtshamn. Det är oerhört tätt mellan båtarna som är så många att man inte kan räkna dem. De hundratals och åter hundratals masterna svajar i vinden och klappret från tåtarna som slår mot masterna skapar orytmisk musik i vinden. Men det är inte bara den fantastiska synen av alla båtar som lockar människor hit.

Här ligger restauranger på rad som serverar underbar färsk fisk och skaldjur. Brophy Bros är hamnens mest kända restaurang. Inredningen är oansenlig och enkel, men det är fullsatt när vi kommer. Vi har dock tur och lyckas snabbt få ett bord på den populära verandan. De friterade calamari som vi beställer in till förrätt är bland det godaste vi ätit. Pastan med skaldjur och mahi mahi med mangosalsa är ljuvlig. Portionerna är också gigantiska och därför kan en rätt med fördel delas på två personer. Med facit i hand hade det absolut varit värt att vänta längre på ett bord här.

Belmond El Encante – orubblig elegans

14. Även på Belmond kan man låna cyklar för att ta sig på i Santa Barbara. Men här är det elcyklar som gäller vilket underlättar när man ska uppför berget tillbaka till hotellet.

På snirkliga vägar uppför Santa Barbaras berg ligger Belmond El Encante, bara fem minuters promenad från den spanska missionskyrkan från 1700-talet och mitt bland granatäppelträd som odlas på ett område av sju tunnland. Resorten är byggd i bästa spanska kolonialstil och förtrollad tillsammans med den omsorgsfullt skötta grönska som omger området. Den jasmindoftande lilla parken där har försetts med bänkar och en damm som är en rogivande oas för den som vill ha en stund för sig själv. Det är ett paket av ren, orubblig elegans som vi möter här.

Hotellets turkosfärgade infinity pool är fylld med saltvatten och här finns ett toppmodernt spa där vi njuter av en härlig svensk massage och en expansiv inom- och utomhusterrass med romantisk panoramautsikt över havet. Vi installerar oss i en av de 62 bungalows som erbjuds som boende här. Inredningen är vackert luftigt men samtidigt ombonad i nyanser av vitt. Sval sten och ekgolv och en skön stor säng som liknar en gigantisk marshmallow bäddad med fina sängkläder ger tillsammans med en tyst luftkonditionering skön svalka på nätterna.

Sviten på Belmonde el Encanto är ombonad och hemtrevlig och man välkomnas med både skumpa och godsaker.

För att höja mysfaktorn ännu mer har vardagsrummet i varje bungalow försetts med en egen fjärrstyrd eldstad. Vi ångrar att vi bara stannar här för en natt – både vad gäller att få uppleva resorten fullt ut men också för att själva Santa Barbara erbjuder mer än vad man mäktar med att se under en dag.

Coola Funk Zone

Från Belmond El Encante är det bara tio minuters bilresa ner till de coola butikerna, mikrobryggerierna, barerna, gallerierna, utställningarna och vinprovningsställena. Allt detta ligger samlat centralt på State Street och i den nya coola stadsdelen som fått namnet Funk Zone. Här hittar man också restaurangerna, som det populära men oansenliga pizzastället Pennys och Wine Cask. Vi har i förväg bokat bord på just Wine Cask som har ett rykte om sig att vara Santa Barbaras kulinariska landmärke. Restaurangen är vackert inredd och har både en mysig gård att sitta ute och dinera på samt en matsal inomhus i en moderniserad klassiskt kolonial stil.

På Wine Cask serveras kulinariska rätter – här på innergården.

Här dominerar läderfåtöljer och mörka träslag. Stora speglar på väggarna skapar ett intryck av att matsalen, som också är integrerad med bardelen, är större än vad den egentligen är. Maten är vällagad och håller hög gourmetklass. Vi beställer shortribs till varmrätt som är så möra att de bokstavligen smälter i munnen. Till det serveras vi ett rött vin från regionen som vår servitör rekommenderar och som gifter sig perfekt med maten.

Vi väljer att flytta ut i sofforna på uteplatsen för efterrätten och avecen, för att njuta av den varma kvällsbrisen. Vi bestämmer oss för att stanna lite längre i Santa Barbara dagen efter. Det finns så mycket att se och göra och vi vill verkligen få ut så mycket som möjligt av vår vistelse. Vi hinner med fika på kattcaféet, att se en märklig men intressant utställning liggande i en solstol med en filt över oss, men också att testa några av regionens absolut bästa vinerier där ett tjugotal finns representerade i Funk Zone. Men allt roligt har ett slut och mot sen eftermiddag är det dags för oss att åka vidare mot Pismo Beach.

Sjöelefanter och slott

The Cliff Hotel i Pismo Beach är ett tre stjärnigt hotell men med ett femstjärnigt läge.

Kontrasten är stor mellan Pismo Beach och Santa Barbara. Här finns ingen naturlig stadskärna, utan här delar Highway One staden i två delar. Hotell och milslånga stränder, perfekta för surfare, samsas med vanliga hus mot bergsfoten på motsvarande sida av vägen. Vi övernattar på The Cliff hotell som i jämförelse med Belmond och Viceroy är ett mediokert och ganska slitet hotell. Här är det grå betong som dominerar och en inredning i brunt som verkar ha sett sina bästa dagar. Men läget är fantastiskt och hotellet är rent och fräscht trots det trista intrycket. Precis som hotellets namn skvallrar om är det beläget på en klippa med en otrolig utsikt. När havets vågor piskar in mot de höga klipporna är det med en sådan kraft att det bildas stora vattenmoln som sedan ebbar ut tills nästa våg slår in. Allt detta ramas in av de vackra vårblommorna som ligger som en heltäckningsmatta högst upp på klipporna i skiftande färger, från knallgult till knallrött.

Utsikten från The Cliff Hotel är hänförande.

Pismo Beach erbjuder inte så mycket mer än en häpnadsväckande vacker natur. Vi är i princip hänvisade till det som ser utan att vara den lokala puben precis intill hotellet. Här samlas både hotellgäster och lokalbor i baren för att ta en öl, äta och titta på sport. Men maten är förvånansvärt bra och vällagad trots att det man erbjuder är typisk amerikansk barmeny med hamburgare, sandwich, mac and cheese och pizza.

Vi ger oss iväg cirka fyra mil norrut tidigt på morgonen dagen efter. De grå molnen lättar delvis så att solen kan tränga igenom, och här och där öppnar sig en skymt av den blå himlen. Vi får lite känsla för hur kuststräckan måste vara ännu vackrare vid riktigt fint väder. Så här på våren när ängarna är fulla av blommor kommer allt till sin rätt när solen får lysa upp all prakt.

I San Simeon finns både sjöelefanter och William Randolph Hearsts slott. Piedras Blancas Elephant Seal Rookery heter sjöelefanternas tillhåll. Det ligger någon mil norr om San Simeon, där det finns möjlighet att se de magnifika däggdjuren. Kolonin är stor och djuren breder ut sig på stränderna runt omkring men den största koncentrationen hittar man just på Blancas Elephant Seal Rookery. Kommer man i november så får man bevittna våldsamma och blodiga slagsmål mellan hannarna. Men så här i maj är det lugnare då hannarna tillbringar resten av tiden ute i havet. I maj månad har ungarna, som föds i december, vuxit till sig och håller sig intill honorna på stränderna. Honorna för högljudda diskussioner och argumenterar ständigt. De manliga kutarna slåss på lek med varandra som en träning inför vuxen ålder.

Sjöelefanter kan skådas i mängder utanför San Simeon bara en liten bit norr om Pismo Beach.

När vi tittat oss mätta vänder vi tillbaka till San Simeon. Vi är i princip så långt vi kan komma på Highway One då vägen är avstängd mot Big Sur och Monterey på grund av ett jordras för ett år sedan. Vi måste härifrån åka en omväg inåt landet. Men innan vi sätter av mot Monterey gör vi också ett besök på Hearsts slott, en plats som det vore kriminellt att missa. Egentligen förtjänar slottet en hel dag för att avnjutas, men vi får nöja oss med att avsätta några timmar. Byggnaden i eklektisk stil ligger högst upp på ett berg som man tar sig upp längs med buss. Utsikten är obeskrivlig och slottet magnifikt. Man kliver bokstavligen in i ett dekadent förflutet med flödande rikedom. Hit kom prominenta gäster både från politiken och från Hollywood. En av de flitigaste gästerna hos publicistkungen Hearst var Charlie Chaplin.

Hearst Castle är en sevärdhet som absolut inte bör missas när man passerar på High Way One.

Allt på Hearst Castle är en manifestation av överdådig lyx in i minsta detalj.

Som i Big Little Lies

Monterey, Carmel och Big Sur har genom serien Big Little Lies med bland annat Alexander Skarsgård och Nicole Kidman i rollerna blivit heta destinationer. Efter ett par timmars körning via inlandet kommer vi fram till Pebble Beach Golf Resort.

Golfdagen avslutas traditionsenligt med skotsk säckpipeblås på Pebble Beach.

Anläggningen ligger på ett stort område där golfbanor och restauranger, butiker, tennisbanor med mera ligger inom resortens gräns. Själva hotelldelen ligger vackert intill havet och med bil tar det ungefär tio minuter till den lilla stadens citykärna. Monterey Bay är en stor publikmagnet – här ligger inte bara trevliga frukostställen, restauranger och caféer längs med det hav som filmatiseras i Big Little Lies. Det stora akvariet är också en attraktionskraft. Inne i byggnaden får man en fantastisk inblick i den färgsprakande undervattensvärlden. Men även fåglar, uttrar och sjölejon finns representerade på akvariet. Här får man ta sig tid. Härifrån utgår också båtarna för valsafari och det är flera arrangörer som anordnar den här typen av turer till havs. Vi valde bort de mest turistiga båtarna som dessutom är större och sväljer en stor skara folk, till fördel för en mindre arrangör, Discovery Whale Watch. Vi puttrade ut en tidig morgon och upplevelsen överträffade vida våra förväntningar. Ensamma långt ute på havet fick vi se både delfiner och en mängd knölvalar. Det är inte heller ovanligt att man stöter på både späckhuggare och blåval, beroende på säsong. En av medpassagerarna är Andrew som är uppvuxen i Monterey men numera bor i San Francisco. Han berättar för oss att han alltid tar en tur ut med just den här arrangören när han kommer på besök hos föräldrarna.

– Jag kan nog påstå att detta är den bästa arrangören. De är kunniga och är mycket duktiga på att spåra upp intressanta djur ute på havet, säger han.

Valsafri är en populär attraktion och det finns många företag som erbjuder turer hamnen. Havslivet är rikt och chansen är stor att man får se både valar och delfiner.

Monterey är inte lika chikt som Santa Barbara, men här finns mysiga gator och det andas charm i varje vrå. Man har svårt att välja en uteservering att slå sig ner på då den ena ser trevligare ut än den andra. Hungriga som vi är landar vårt val till slut på Jacks Monterey som ligger i Portola Hotel och Spa mitt i stadens hjärta. Här serveras högkvalitativ fisk och skaldjursrätter i en sofistikerad miljö. Och som den här restaurangen levererar! Tonfisken vi fick in gick inte av för hackor.

När man är i detta område är det verkligen skaldjursrestauranger man bör satsa på. I Carmel hittar man bland annat restaurangen Flaherty´s Seafood Grill & Oyster bar som i familjevänlig miljö serverar klassiska amerikanska grillade fiskrätter och skaldjur. En av våra favoriträtter blev skaldjursrisotto där varje smak var som en sång i munnen.

Vi sparar det bästa till sist: Big Sur, som får bli den sista delen av Higway One innan det är dags för oss att vänta tillbaka. Vägen snirklar sig genom ett makalöst landskap bland berg och grön natur och med en ständig utsikt över hav och klippor. Detta anses vara den absolut vackraste delen av Highway One och vi säger inte emot. Men det betyder också att det är trångt på vägarna. Precis som alla andra stannar vi vid den största attraktionen, Bixby Creek Bridge. Även denna bro figurerar i inledningen av Big Little Lies. Och den är fantastisk i sin prakt. Detta är med lätthet en av de vackraste sträckorna vi någonsin åkt.

Big Sur – utan tvekan den vackraste sträckan på Highway One.

För mer information:

FOTO: MARY ÖRNBORG SAMT PRESS
UPP
Translate »