UTVALT FÖR DIG

SÅ UNDVIKER DU JETLAG

Många resenärer upplever problem med jetlag i samband med långresor. Men det finns många knep att motverka symptomen.

c-20g-gulfstream-aircraft-620443_1280

Nästan alla drabbas av jetlag efter långflygningar över tidszonerna. Symptomen varierar från person till person men vanliga problem är störd sömn, ökad trötthet och sänkt prestationsförmåga. Man kan även drabbas av sänkt stämningsläge och magproblem.

– Jetlag uppstår när din 24-timmars biologiska klocka hamnar i otakt med din nya lokala tid, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Orsaken till problemet är att arbete och vakenhet förläggs till en tid då vår dygns­rytm är inställd på vila medan sömn förläggs till en tid då vi är inställda på vakenhet.

Vad många inte vet är att det finns mycket man kan göra för att motverka jetlag – både innan, under och efter flygningen. British Airways har tagit fram en lista på tips till hur flygresenärer kan motverka jetlag. Syftet är att förbättra mental skärpa, muskeleffektivitet, rörlighet i leder, korttidsminne, njurfunktion och aptit.

– De flesta av kroppens funktioner anpassar sig cirka 1-2 timmar per dag vid tidszonsförflyttningar men det beror även på hur länge du har varit borta och vilket håll du reser åt, säger Torbjörn Åkerstedt. Om du flyger hem till Sverige efter två veckor på amerikanska västkusten, där tidsskillnaden är nio timmar, tar det ungefär nio dygn att helt återanpassa sig efter svensk tid. Men har du bara varit borta i en vecka går anpassningen fortare eftersom kroppen inte har hunnit ställa om sig helt efter amerikansk tid. Flyger du istället hem till Sverige från motsatt väderstreck, till exempel från Asien, går anpassningen fortare då vår biologiska klocka har lättare att ställa om sig vid resor västerut.

Så här säger professor Torbjörn Åkerstedt om jetlag:

Jetlag är en eftersläpning av kroppsfunktioner till följd av av snabb resa över flera tidszoner. Vad det handlar om är att kroppens biologiska klocka driver upp de flesta av kroppens funktioner dagtid och drar ner dem nattetid. Syftet är att olika funktioner/substanser ska kunna samordnas och förse kroppen med olika substanser vid rätt tidpunkt. När man snabbt färdas över till exempel 6 tidszoner (Stocholm – New York) så kommer den biologiska klockan att ligga 6 tidszoner före tiden i New York. Det betyder att när klockan är 18 lokal tid så är den biologiska tiden redan 24 och mycket av biologisk aktivitet börjar varva ned – man blir trött redan tidig kväll och värre blir det om man stannar uppe längre.

Nästa tydliga effekt märker man genom att den biologiska klocka har varvat upp kroppen (speciellt hjärnan) klockan 07 biologisk tid, dvs klockan 01 amerikansk tid. Man väcks innan man har fått ihop tillräcklig sömn. Man upplever också ett starkt tryck att gå på toaletten då urinblåsan fylls snabbt vid den tiden. Andra kroppsfunktioner som exempelvis stresshormonet kortisol visar samma beteende. Som tur är anpassar man sig, kanske 1,5 tim det första dygnet, 1 timme nästa dygn och litet mindre följande dygn. Efter 3-4 dagar känner man sig anpassad även om anpassningen inte är riktigt perfekt ännu.

Anpassningen beror på att det ljus som ögonen tar in på kvällen senarelägger klockans inställning. Om man håller sig inne i mörker på kvällen amerikansk tid så motverkas omställningen, vilket kan vara bra om man bara är på kort besök och vill komma hem utan att behöva återanpassa sig. Åker man åt andra hållet – österut – uppstår likartade problem men omställningen tar längre tid eftersom den biologiska klockan har ett visst motstånd mot att tidigarelägga sin inställning.

Flera flygbolag, bland dessa British Airways, har flygplansmodeller med lägre kabinlufttryck än traditionella flygplan, det gäller bland annat deras Boeing 787 Dreamliner och Airbus A380.

UPP
Translate »